TryggPapper
Trygg-akademin
Modul 1/5
18 min

Arbetsmiljölagen, ansvar och skyldigheter

Vem ansvarar för vad på byggarbetsplatsen och företaget, vad kräver lagen av arbetsgivaren och arbetstagaren — och vad blir följden vid försummelser.

Arbetsgivarens huvudansvar för arbetsmiljön

Arbetsmiljölagen (AML 3 kap. 2 §) fastställer arbetsgivarens allmänna skyldighet: arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Skyldigheten är kontinuerlig, inte en engångsinsats. Det innebär att risker ska undersökas i förväg, åtgärdas om möjligt och bedömas i de fall de inte kan undanröjas.

Ansvaret kan inte överlåtas till underentreprenörer eller enskilda arbetstagare genom att enbart ge instruktioner. Att ge en instruktion räcker inte om arbetsgivaren vet eller borde ha vetat att den inte följs. Kontroll och tillsyn är en integrerad del av skyldigheten.

Lagen kräver också att arbetsgivaren tar hänsyn till arbetstagarens individuella förutsättningar: erfarenhet, yrkeskunskap, ålder och hälsotillstånd. En ung eller oerfaren arbetstagare kräver noggrannare introduktion och handledning för samma arbetsmoment.

  • Risker identifieras och elimineras i första hand — skyddsutrustning används först därefter.
  • Instruktioner utan tillsyn uppfyller inte arbetsgivarens lagstadgade ansvar.
  • Introduktionen anpassas efter arbetstagarens erfarenhet (AML 3 kap. 3 §).
  • Skyldigheten omfattar även inhyrd arbetskraft och egenföretagare på gemensamma arbetsställen.

Arbetstagarens skyldigheter och rättigheter

Arbetstagaren ska följa givna föreskrifter, använda anvisad personlig skyddsutrustning (AML 3 kap. 4 §) och genast underrätta arbetsgivaren eller skyddsombudet om fel och brister (AML 3 kap. 3 a §). Rapporteringsskyldigheten är uttrycklig: att upptäcka en risk och tiga om den strider mot lagen.

Arbetstagaren har också rätt att avbryta arbete som innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa (AML 3 kap. 4 §). Avbrottet ska omedelbart anmälas till arbetsgivaren och får pågå till dess att faran har undanröjts. Ett sådant avbrott är inte arbetsvägran och får inte medföra några sanktioner för arbetstagaren.

En arbetstagare kan inte med eget godkännande avtala bort säkerheten. Exempelvis ”vi kom överens om att jobba utan sele för att det går snabbare” befriar varken arbetsgivaren från ansvar eller arbetstagaren från skyldigheten.

  • Att använda skyddsutrustning är en skyldighet, inte en rekommendation (AML 3 kap. 4 §).
  • Upptäckta brister och tillbud måste alltid rapporteras — även om de orsakats av andra.
  • Vid allvarlig fara har arbetstagaren rätt och plikt att avbryta arbetet (AML 3 kap. 4 §).

Arbetsledarens roll och gemensamt arbetsställe

Chefer och arbetsledare med delegerade arbetsmiljöuppgifter ansvarar inom sitt område för att arbetet planeras säkert och att föreskrifterna efterlevs. Ansvaret avgörs av faktiska befogenheter och resurser. Arbetsmiljöbrott (Brottsbalken 3 kap.) kan drabba både företagsledning och arbetsledning, och företagsbot kan utdömas mot bolaget.

På ett gemensamt arbetsställe (t.ex. en byggarbetsplats, AFS 2023:3) ansvarar byggarbetsmiljösamordnaren för utförandet (BAS-U) för den övergripande samordningen, tillträdeskontroll (ID06), gemensam arbetsplatsintroduktion och att arbetsmiljöplanen hålls uppdaterad. Varje arbetsgivare ansvarar ändå alltid fullt ut för sina egna anställdas säkerhet, arbetsutrustning och introduktion.

Lagen om offentlig upphandling och branschkrav gör att beställare ställer allt hårdare krav på underentreprenörer. I praktiken efterfrågas regelbundet riskbedömningar, introduktionsrutiner och arbetsmiljöplaner — bristfällig dokumentation innebär att man sållas bort i upphandlingar.

  • BAS-U: övergripande samordning på byggarbetsplatsen och arbetsmiljöplan.
  • Varje arbetsgivare: introduktion, säker utrustning och tillsyn för egen personal.
  • Arbetsmiljöbrott kan leda till personliga böter, fängelse och företagsbot.

Övning med TryggPapper

Samla företagets grunduppgifter så att de automatiskt förs över till alla dokument och beställarunderlag.

Öppna företagsuppgifter

Obligatoriska dokument

Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM, AFS 2023:1) kräver i praktiken fyra grundstenar: skriftlig riskbedömning och handlingsplan, arbetsmiljöpolicy, dokumenterad introduktion samt tillgång till företagshälsovård. Till detta kommer verksamhetsspecifika dokument som arbetsmiljöplan (AMP), kemikalieförteckning, tillstånd för heta arbeten och lyftplaner.

Dokumenten ska hållas levande och aktuella. En föråldrad riskbedömning bedöms vid en inspektion nästan lika allvarligt som en som saknas helt: den visar att säkerhetsarbetet inte är kopplat till den verkliga verksamheten. Tumregeln är årlig översyn samt alltid när metoder, maskiner, personal eller projekt ändras väsentligt.

  • Riskbedömning: skriftlig, aktuell och täckande för hela verksamheten.
  • Arbetsmiljöpolicy och SAM: mål, ansvarsfördelning och uppföljning.
  • Introduktion: dokumenterat med namn, datum, genomgångna punkter och signatur.
  • Uppdatering minst årligen och alltid vid förändringar.

Så går en inspektion till i praktiken

Arbetsmiljöverkets inspektion inleds oftast med en avisering några dagar i förväg, men på byggarbetsplatser genomförs ofta oanmälda inspektioner. Besöket följer vanligen samma ordning: inledande samtal med ansvarig person och skyddsombud, genomgång av dokumentation, rundvandring på arbetsplatsen och avslutande sammanfattning. Ett inspektionsmeddelande skickas i efterhand, och eventuella krav eller förelägganden är bundna till fasta tidsfrister.

Inspektören ber nästan alltid om den skriftliga riskbedömningen och introduktionskvittenserna först. Om dessa inte finns tillgängliga direkt skiftar inspektionen snabbt fokus till att leta systembrister. Om de finns på plats och speglar verkligheten handlar samtalet istället om förbättringar. Detsamma gäller vid beställarrevisioner: ordning i papperen visar professionell styrning.

Praktiskt råd: samla allt underlag på ett ställe och i ett format som kan öppnas i mobilen direkt på arbetsplatsen. Att behöva ringa kontoret för att leta fram filer signalerar bristande kontroll.

  • Efterfrågas först: riskbedömning, introduktionsdokumentation, arbetsmiljöpolicy och SAM.
  • På byggarbetsplatsen även: arbetsmiljöplan (AMP), skyddsrondsprotokoll, besiktningsintyg, kemikalieförteckning.
  • Krav från Arbetsmiljöverket har fastställda tidsfrister — boka in dem direkt i kalendern.
  • Underlaget ska kunna visas upp på plats inom några minuter.

Övning med TryggPapper

Samla företagets dokumentation i en inspektionspärm som du kan visa för inspektören eller beställaren direkt i mobilen.

Öppna inspektionspärmen

Vanliga missuppfattningar om ansvar

När det gäller arbetsmiljöansvar återkommer ett antal vanliga missförstånd som regelbundet leder till anmärkningar, sanktionsavgifter och i värsta fall åtal. Det är viktigt att hela arbetsledningen känner till dessa.

”Vi är så få att vi inte behöver dokumentera skriftligt.” Enligt AFS 2023:1 (SAM) ska riskbedömningar, arbetsmiljöpolicy och instruktioner alltid dokumenteras skriftligt om företaget har minst tio arbetstagare, men allvarliga risker ska dokumenteras oavsett företagsstorlek. På byggarbetsplatser gäller alltid skriftliga krav.

”En erfaren yrkesperson vet bäst själv hur man jobbar säkert.” Lång erfarenhet upphäver inte kravet på introduktion till nya projekt, maskiner eller arbetsmoment. Introduktionen anpassas, men slopas aldrig. ”Underentreprenören svarar för sig, så det rör inte oss.” Samordningsansvaret (BAS-U) kvarstår alltid på byggarbetsplatsen, och beställaren ansvarar för att anlita seriösa aktörer.

”Vi kom överens med den anställde om ett annat upplägg.” Man kan inte avtala bort arbetsmiljölagen. Även om arbetstagaren själv föreslår ett snabbare men farligare arbetssätt är ett godkännande ett lagbrott från arbetsgivarens sida.

  • Företagsstorlek befriar inte från undersökning och riskbedömning.
  • Erfarenhet kan förkorta introduktionen, men ersätter den aldrig.
  • Anlitande av underentreprenör tar inte bort samordningsansvaret.
  • Arbetsmiljöns miniminivå kan inte avtalas bort.

Checklista för arbetsledaren

Arbetsmiljöansvaret omsätts i vardagens konkreta val: vad du frågar inför arbetsstart, vad du agerar på under ronder och vad du dokumenterar. Checklistan nedan bör gås igenom inför varje nytt arbetsmoment eller nytt projekt.

Att dokumentera är avgörande av två skäl. För det första bevisar det i efterhand att åtgärder faktiskt vidtagits. För det andra tvingar det fram en muntlig genomgång — en outtalad säkerhetsgenomgång glöms snabbt bort, en dokumenterad består.

  • Är riskerna för detta arbetsmoment bedömda och är riskbedömningen aktuell?
  • Har varje medarbetare fått introduktion för momentet och projektet — och är det signerat?
  • Finns erforderlig personlig skyddsutrustning och godkända verktyg på plats?
  • Vet alla vem brister och tillbud ska anmälas till?
  • Är nödvändiga tillstånd (heta arbeten, spänningsarbete, lyft, schakt) klara före start?
  • Är det bestämt när säkerheten ska följas upp nästa gång?

Övning med TryggPapper

Gör en snabb säkerhetskontroll på arbetsplatsen och se vilka grundläggande rutiner som fungerar och vad som saknas.

Gör en säkerhetskontroll

Deluppgifter

Svara på alla frågor. Du ser motiveringen direkt efter varje svar.

1.En arbetstagare har fått skriftlig instruktion om att använda fallskyddssele på ställningen. Arbetsledaren ser vid upprepade tillfällen att selen inte används men ingriper inte. Hur fördelas ansvaret?

Källa: AML 3 kap. 2 § och 4 §

2.En arbetstagare upptäcker att en schaktslänt saknar rasskydd och riskerar att rasa. Vad kräver lagen av medarbetaren?

Källa: AML 3 kap. 3 a § och 4 §

3.En beställare efterfrågar företagets arbetsmiljöunderlag inför en upphandling. Vilken helhet motsvarar lagens minimikrav för systematiskt arbetsmiljöarbete?

Källa: AFS 2023:1 (SAM) och AML 3 kap.

Svara på alla deluppgifter för att kunna markera modulen som slutförd.