Första hjälpen och krisberedskap på arbetsplatsen
Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om första hjälpen och krisstöd (AFS 2023:2 / AFS 2023:2) kräver att arbetsgivaren ordnar beredskap för första hjälpen. Lagen anger inte en enda standardlista, utan omfattningen anpassas efter verksamhetens risker, personalstyrka och närhet till ambulans. Denna guide förklarar vad som krävs i praktiken.
Innehållsförteckning
Vad lagen kräver
Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner och utrustning för första hjälpen och krisstöd anpassat efter verksamhetens art. Det ska finnas ett tillräckligt antal personer med utbildning i första hjälpen och hjärt-lungräddning (HLR) tillgängliga på arbetsplatsen. Beredskapen bedöms inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) och företagshälsovården. Vid inspektion från Arbetsmiljöverket kontrolleras ofta var utrustningen finns och vilka som är utbildade.
Vad som ska finnas på arbetsplatsen
- Ett tillräckligt antal personer utbildade i första hjälpen och HLR under varje arbetsskift.
- Första hjälpen-skåp eller första hjälpen-väska som är tydligt uppmärkt med grön-vitt kors, olåst och lättåtkomlig.
- Tydligt anslagna nödnummer (112) och arbetsplatsens exakta adress/koordinater för utryckningsfordon.
- Klara rutiner för vem som ringer 112 och vem som möter upp räddningstjänst och ambulans.
- Ögondusch, brännskadeförband, hjärtstartare (AED) eller nöddusch vid särskilda risker.
Innehåll i första hjälpen-skåpet
Innehållet dimensioneras efter arbetsplatsens risker, men följande basutrustning täcker behoven på en normal arbetsplats. Materialet ska hållas rent, organiserat och ha giltiga bäst-före-datum.
- Sårvård: plåster i olika storlekar, sterila kompresser, sårtvättare och fixeringshäfta.
- Förband: elastiska bindor och stödbindor för stukningar samt triangulära mitellor.
- Stora blödningar: tryckförband och stora absorberande förband.
- Brännskador: brännskadegel/brännskadeförband och tillgång till rent vatten för kylning.
- Skydd och verktyg: engångshandskar, sax, pincett, andningsmask/HLR-mask och räddningsfilt.
- Ögonskölj: steril ögondusch, särskilt vid arbete med kemikalier, damm eller slipning.
- Kontroll: loggblad för regelbunden kontroll och påfyllning av förbrukat material.
På byggarbetsplatser och i servicebilar ska en första hjälpen-väska finnas i varje servicefordon, inte bara på kontoret. Produkter som är känsliga för kyla (t.ex. vätskor och geler) måste skyddas mot frost under vintern.
Hur många utbildade behövs
Reglerna anger inget fast tal, utan behovet beror på skaderiskerna och insatstiden för räddningstjänsten. Följande riktlinjer tillämpas i allmänhet:
- Normalt kontors- eller butiksarbete: minst en utbildad per cirka 25 anställda och alltid minst en person närvarande.
- Verksamhet med påtaglig olycksrisk (bygg, industri, verkstad): minst en utbildad per 10 anställda per skift.
- Avlägset belägen eller högriskverksamhet: fler utbildade och utökad utrustning (inklusive hjärtstartare och avancerad första hjälpen).
- Vid ensamarbete: särskilda larmrutiner och personlarm krävs eftersom kollegial första hjälpen saknas.
Grundläggande HLR- och första hjälpen-utbildning bör repeteras regelbundet, normalt minst vartannat eller vart tredje år, för att kunskapen ska hållas aktuell.
Checklista
- Utsedd ansvarig för första hjälpen-utrustningen och anslå namnet på anslagstavlan.
- Kontrollera utbildningsbevisens giltighet och boka in repetitionskurser i god tid.
- Inventera första hjälpen-skåpets innehåll och fyll på material som saknas.
- Skylta placeringen av skåp och eventuell hjärtstartare tydligt enligt AFS-regler.
- Anslå nödnummer 112 och exakt gatuadress/arbetsplatskod på anslagstavla och i fordon.
- Fastställ vem som möter och visar vägen för ambulansen vid larm.
- Öva nödlägesrutiner och utrymning minst en gång per år.
- Registrera varje incident och tillbud i avvikelsesystemet och fyll på använt material omedelbart.
- Schemalägg datum i kalendern för nästa halvårskontroll av utrustningen.
Företagshälsovården kan hjälpa till att bedöma hur omfattande första hjälpen-beredskap verksamheten behöver. Dokumentera beredskapen i det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) och i arbetsmiljöplanen.
Skapa detta dokument på 10 minuter
Fyll i det guidade formuläret och få en färdig PDF direkt — skriv ut eller skicka vidare.
14 dagar gratis — 0 kr idag, avsluta när som helst innan debitering.
- 389 kr/mån alla dokument, efter provperioden
- 3 290 kr/år alla dokument, mest förmånligt
- 99 kr enstaka PDF (engångsköp)
Priser exklusive moms.
Är du osäker på om detta passar dig? Fråga oss först — vi svarar själva, ingen chattbot.
Vanliga frågor
Vad måste finnas i första hjälpen-skåpet på arbetsplatsen?
Minst plåster, sterila kompresser, förbandsmaterial, tryckförband för kraftiga blödningar, brännskadeförband, engångshandskar, sax och HLR-andningsskydd. Vid risk för kemikaliestänk eller damm även steril ögonskölj. Utrustningen ska anpassas efter riskerna och kontrolleras regelbundet.
Hur många personer måste vara utbildade i första hjälpen?
Lagen anger ingen exakt siffra. På kontor är en tumregel minst en utbildad per 25 anställda, medan det i riskfyllda miljöer (bygg, industri) ofta krävs en utbildad per cirka 10 medarbetare per skift. Företagshälsovården och riskbedömningen ger vägledning.
Är första hjälpen-kurs obligatorisk för arbetsgivaren att erbjuda?
Ja, arbetsgivaren är skyldig att se till att det finns tillräcklig beredskap för första hjälpen och HLR. Det innebär att arbetsgivaren ska bekosta och möjliggöra relevant utbildning för utsedda medarbetare under arbetstid.
Hur ofta ska första hjälpen-utrustningen kontrolleras?
En god praxis är att kontrollera utrustningen minst två gånger per år och alltid omedelbart efter att den har använts. Kontrollera förpackningarnas skick, antal och bäst-före-datum. Notera gärna datum på skåpets kontrollista.
Krävs hjärtstartare (defibrillator) på arbetsplatsen?
En hjärtstartare är inte obligatorisk enligt lag för alla arbetsplatser, men rekommenderas starkt där många människor vistas, vid fysiskt tungt arbete eller där ambulansens insatstid är lång.
Måste första hjälpen-rutinerna dokumenteras skriftligt?
Ja. Rutiner för första hjälpen, placering av utrustning och kontaktuppgifter till utbildade personer ska dokumenteras i det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) och i arbetsmiljöplanen på byggarbetsplatser.
Källor
- Arbetsmiljöverkets föreskrifter om första hjälpen och krisstöd (AFS 2023:2)
- Prevent: Första hjälpen och krisstöd
- Svenska HLR-rådet: Riktlinjer för HLR
Guiden är av allmän karaktär och ersätter inte officiell lagtolkning eller expertbedömning.
Övriga guider
- Trucksäkerhet på lager och byggarbetsplatser
- Lyftarbete och lyftredskap
- Maskinskydd, CE-märkning och kontroller
- Körtillstånd och maskinbehörigheter
- Heta arbeten på byggarbetsplatsen: tillstånd, bevakning och släckberedskap
- Skyddsrond på byggarbetsplatsen i praktiken
- Skyddsrond för anläggningsarbete och markarbeten
- Damm, kvarts och asbest på arbetsplatsen
- Introduktion av nyanställda: struktur, dokumentation och särskilda grupper
- Företagshälsovård i småföretag
- Gemensam arbetsplats, huvudentreprenör och underentreprenörer
- Kemikalier och säkerhetsdatablad på arbetsplatsen
- Buller och vibrationer i arbetet
- Ergonomi och fysisk belastning
- Arbetsmiljöansvarig: uppgifter, ansvar och fördelning
- Arbetsmiljöns roller och ansvar: vem ansvarar för vad
- Skyddsombud och skyddskommitté
- Arbete i cisterner och slutna utrymmen – komplett guide till förberedelser, arbetstillstånd, gasmätning och vakthållning
- Entreprenörssäkerhet vid underhållsstopp – ansvar och samordning
- Arbetsmiljölagen — vad regelverket faktiskt innebär
- Arbetsgivarens skyldigheter inom arbetsmiljö
- Arbetsmiljöplan: när krävs den och vad ska den innehålla
- Arbetsmiljölagen för småföretagare
- Vad arbetsmiljö och säkerhet innebär i praktiken
- Arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen: roller, ansvar och rutiner
- Arbetsmiljöinspektion: så förbereder du dig
- CMR-ämnen och register: vad arbetsgivaren måste dokumentera och rapportera
- Är riskbedömning obligatorisk för enmansföretagare?
- Vem ansvarar för underentreprenörens introduktion?
- Vilka arbetsmiljödokument kan beställaren kräva på arbetsplatsen?
- Riskbedömning i småföretag
- Personlig skyddsutrustning på arbetsplatsen
- Arbetsskador och tillbud – anmälan, utredning och åtgärder
- Fallskydd, ställningar och takarbeten – komplett guide
- Elarbeten och arbete med spänning på arbetsplatsen
- Säkerhet vid ensamarbete
- Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)
- Arbetsmiljöansvarig och skyddsombud
- Kyla och värme i arbetet
- Ordning och reda på arbetsplatsen
- Säkerhetsutbildningar och behörigheter
- Organisatorisk och social arbetsmiljö
- Arbetstid, trötthet och återhämtning
- Trafiksäkerhet i arbetet
- Minderåriga arbetstagares säkerhet
- Nödutrymning och utrymningsplan
- Inomhusluft och ventilation på arbetsplatsen
- Planering av arbetsmiljöutbildning
- Belysning på arbetsplatsen
- Distansarbete och kontorsergonomi
- Förvaring av farliga ämnen och kemikalier
- Strålning och UV-skydd i arbetet
- Hot och våld i kundnära arbete
Läs mer om ämnet
Branscher
- Husbyggnad och nyproduktion
- Elinstallation och elentreprenad
- Tak- och tätskiktsarbeten
- Mark- och anläggningsarbete
- VVS-installation och ventilation
- Byggnadssnickeri och renovering
- Verkstad och metallbearbetning
- Fastighetsskötsel och lokalvård
- Transport och lager
- Industriellt underhåll, montage och service
- Skogsmaskinsentreprenad
- Lantbruk och jordbruksentreprenad
- Måleri och ytbehandling
- Rivnings- och asbestsaneringsarbete
- Snickeri- och träindustri
Färdiga dokument
- Kostnadsfria Excel- och PDF-mallar
- Riskbedömning – Excel-mall och vägledning för arbetsplatsen
- Arbetsmiljöplan och arbetsberedning – mall för byggarbetsplats och arbetsmoment
- Brandskyddsdokumentation och nödlägesplan för företag – krav och innehåll
- Underlag för arbetsmiljöplan – byggherrens ansvar och innehåll
- Riktlinjer för heta arbeten – innehåll och skillnad mot tillståndsblankett
- Fallskyddsplan i praktiken – skyddsåtgärder och räddning
- Riskbedömning vid elinstallation
- Arbetsmiljöplan för takarbete
- Kemikalieförteckning för måleriföretag
- Introduktionslista för byggarbetsplats
- Riskbedömning för fastighetsskötsel
- Arbetsmiljöplan för mark- och anläggningsarbete
Guider
- Trucksäkerhet på lager och byggarbetsplatser
- Lyftarbete och lyftredskap
- Maskinskydd, CE-märkning och kontroller
- Körtillstånd och maskinbehörigheter
- Heta arbeten på byggarbetsplatsen: tillstånd, bevakning och släckberedskap
- Skyddsrond på byggarbetsplatsen i praktiken
- Skyddsrond för anläggningsarbete och markarbeten
- Damm, kvarts och asbest på arbetsplatsen
- Introduktion av nyanställda: struktur, dokumentation och särskilda grupper
- Företagshälsovård i småföretag
- Gemensam arbetsplats, huvudentreprenör och underentreprenörer
- Kemikalier och säkerhetsdatablad på arbetsplatsen