Ergonomi och fysisk belastning
Belastningsbesvär i muskler och leder är en av de vanligaste orsakerna till sjukfrånvaro inom bygg- och industrisektorn. Besvären uppstår av tunga lyft, påfrestande arbetsställningar och ensidigt upprepat arbete. God ergonomi handlar om planering: bördan, arbetsplatsen och arbetsmetoden ska anpassas till människan.
Innehållsförteckning
Vad lagen kräver
- Arbetsmiljölagen (AML) samt AFS om belastningsergonomi: arbetsplatsen och arbetsutrustningen ska utformas ergonomiskt och belastningen hållas rimlig.
- Manuella lyft och förflyttningar ska i första hand undvikas genom tekniska hjälpmedel, och kvarvarande lyftmoment ska riskbedömas.
- Föreskrifterna anger ingen absolut kilogräns. Belastningen bedöms utifrån bördans vikt, grepp, avstånd från kroppen, frekvens och arbetsställning.
Manuell hantering och lyftteknik
- Undersök först om lyftet kan undvikas helt: använd truck, lyft, kärra, sugkoppar eller beställ mindre förpackningsstorlekar.
- Bedöm bördan: vikt, format, greppmöjligheter och tyngdpunkt.
- Gå nära bördan och stå stadigt med fötterna axelbrett isär.
- Lyft med benen, håll ryggen rak och bördan nära kroppen.
- Vrid inte ryggen under lyftet — flytta istället på fötterna.
- Tunga och skrymmande bördor ska alltid lyftas av två personer tillsammans eller med lyfthjälpmedel.
Arbetsställningar och repetitivt arbete
- Undvik att arbeta med händerna ovanför axelhöjd eller med framåtböjd rygg under längre perioder.
- Justera arbetshöjden: precisionsarbete kräver en högre arbetsyta, kraftkrävande arbete en lägre.
- Vid knästående arbete ska knäskydd eller knädyna alltid användas.
- Vid repetitivt och ensidigt arbete: rotera arbetsuppgifter och lägg in korta pauser och mikropauser.
- Välj lätta och välbalanserade verktyg.
Bedömning av belastning
- Inkludera ergonomiska och fysiska belastningsrisker i den systematiska riskbedömningen (SAM).
- Rådfråga medarbetarna om vilka arbetsmoment som upplevs som tyngst och mest påfrestande.
- Företagshälsovården och ergonomer kan bistå med belastningsanalyser och val av rätt hjälpmedel.
- Gör en ny bedömning när arbetsmetoder, verktyg eller material förändras.
Vem ansvarar för vad
- Arbetsgivaren: tekniska hjälpmedel, utformning av arbetsplatser och belastningsriskbedömning.
- Arbetsledare: arbetsorganisation, rotation och schemaläggning av pauser.
- Arbetstagaren: använder tillgängliga hjälpmedel och rapporterar belastningsproblem och riskfyllda moment.
Arbetsplatsinstruktion: de grundläggande stegen för säker lyftteknik bör finnas uppsatta som anslag vid materialförråd och lossningsplatser.
Skapa detta dokument på 10 minuter
Fyll i det guidade formuläret och få en färdig PDF direkt — skriv ut eller skicka vidare.
14 dagar gratis — 0 kr idag, avsluta när som helst innan debitering.
- 389 kr/mån alla dokument, efter provperioden
- 3 290 kr/år alla dokument, mest förmånligt
- 99 kr enstaka PDF (engångsköp)
Priser exklusive moms.
Är du osäker på om detta passar dig? Fråga oss först — vi svarar själva, ingen chattbot.
Vanliga frågor
Hur många kilo får man lyfta?
Regelverket anger ingen fast maxgräns i kilo. Vad som är säkert beror på grepp, avstånd till kroppen, lyfthöjd och hur ofta lyftet sker. Tunga bördor ska hanteras med hjälpmedel eller av flera personer.
Ingår ergonomi i det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)?
Ja, absolut. Fysisk och ergonomisk belastning är en central del av de risker arbetsgivaren fortlöpande ska undersöka och riskbedöma.
Källor
Guiden är av allmän karaktär och ersätter inte officiell lagtolkning eller expertbedömning.
Övriga guider
- Trucksäkerhet på lager och byggarbetsplatser
- Lyftarbete och lyftredskap
- Maskinskydd, CE-märkning och kontroller
- Körtillstånd och maskinbehörigheter
- Heta arbeten på byggarbetsplatsen: tillstånd, bevakning och släckberedskap
- Skyddsrond på byggarbetsplatsen i praktiken
- Skyddsrond för anläggningsarbete och markarbeten
- Damm, kvarts och asbest på arbetsplatsen
- Introduktion av nyanställda: struktur, dokumentation och särskilda grupper
- Företagshälsovård i småföretag
- Gemensam arbetsplats, huvudentreprenör och underentreprenörer
- Kemikalier och säkerhetsdatablad på arbetsplatsen
- Buller och vibrationer i arbetet
- Arbetsmiljöansvarig: uppgifter, ansvar och fördelning
- Arbetsmiljöns roller och ansvar: vem ansvarar för vad
- Skyddsombud och skyddskommitté
- Arbete i cisterner och slutna utrymmen – komplett guide till förberedelser, arbetstillstånd, gasmätning och vakthållning
- Entreprenörssäkerhet vid underhållsstopp – ansvar och samordning
- Arbetsmiljölagen — vad regelverket faktiskt innebär
- Arbetsgivarens skyldigheter inom arbetsmiljö
- Arbetsmiljöplan: när krävs den och vad ska den innehålla
- Arbetsmiljölagen för småföretagare
- Vad arbetsmiljö och säkerhet innebär i praktiken
- Arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen: roller, ansvar och rutiner
- Arbetsmiljöinspektion: så förbereder du dig
- CMR-ämnen och register: vad arbetsgivaren måste dokumentera och rapportera
- Är riskbedömning obligatorisk för enmansföretagare?
- Vem ansvarar för underentreprenörens introduktion?
- Vilka arbetsmiljödokument kan beställaren kräva på arbetsplatsen?
- Riskbedömning i småföretag
- Personlig skyddsutrustning på arbetsplatsen
- Arbetsskador och tillbud – anmälan, utredning och åtgärder
- Fallskydd, ställningar och takarbeten – komplett guide
- Elarbeten och arbete med spänning på arbetsplatsen
- Säkerhet vid ensamarbete
- Första hjälpen och krisberedskap på arbetsplatsen
- Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)
- Arbetsmiljöansvarig och skyddsombud
- Kyla och värme i arbetet
- Ordning och reda på arbetsplatsen
- Säkerhetsutbildningar och behörigheter
- Organisatorisk och social arbetsmiljö
- Arbetstid, trötthet och återhämtning
- Trafiksäkerhet i arbetet
- Minderåriga arbetstagares säkerhet
- Nödutrymning och utrymningsplan
- Inomhusluft och ventilation på arbetsplatsen
- Planering av arbetsmiljöutbildning
- Belysning på arbetsplatsen
- Distansarbete och kontorsergonomi
- Förvaring av farliga ämnen och kemikalier
- Strålning och UV-skydd i arbetet
- Hot och våld i kundnära arbete
Läs mer om ämnet
Branscher
- Husbyggnad och nyproduktion
- Elinstallation och elentreprenad
- Tak- och tätskiktsarbeten
- Mark- och anläggningsarbete
- VVS-installation och ventilation
- Byggnadssnickeri och renovering
- Verkstad och metallbearbetning
- Fastighetsskötsel och lokalvård
- Transport och lager
- Industriellt underhåll, montage och service
- Skogsmaskinsentreprenad
- Lantbruk och jordbruksentreprenad
- Måleri och ytbehandling
- Rivnings- och asbestsaneringsarbete
- Snickeri- och träindustri
Färdiga dokument
- Kostnadsfria Excel- och PDF-mallar
- Riskbedömning – Excel-mall och vägledning för arbetsplatsen
- Arbetsmiljöplan och arbetsberedning – mall för byggarbetsplats och arbetsmoment
- Brandskyddsdokumentation och nödlägesplan för företag – krav och innehåll
- Underlag för arbetsmiljöplan – byggherrens ansvar och innehåll
- Riktlinjer för heta arbeten – innehåll och skillnad mot tillståndsblankett
- Fallskyddsplan i praktiken – skyddsåtgärder och räddning
- Riskbedömning vid elinstallation
- Arbetsmiljöplan för takarbete
- Kemikalieförteckning för måleriföretag
- Introduktionslista för byggarbetsplats
- Riskbedömning för fastighetsskötsel
- Arbetsmiljöplan för mark- och anläggningsarbete
Guider
- Trucksäkerhet på lager och byggarbetsplatser
- Lyftarbete och lyftredskap
- Maskinskydd, CE-märkning och kontroller
- Körtillstånd och maskinbehörigheter
- Heta arbeten på byggarbetsplatsen: tillstånd, bevakning och släckberedskap
- Skyddsrond på byggarbetsplatsen i praktiken
- Skyddsrond för anläggningsarbete och markarbeten
- Damm, kvarts och asbest på arbetsplatsen
- Introduktion av nyanställda: struktur, dokumentation och särskilda grupper
- Företagshälsovård i småföretag
- Gemensam arbetsplats, huvudentreprenör och underentreprenörer
- Kemikalier och säkerhetsdatablad på arbetsplatsen