Riskbedömning i småföretag

Vad lagen kräver

Arbetsmiljölagen (AML, SFS 1977:1160) och AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) ålägger arbetsgivaren att regelbundet och systematiskt undersöka risker i arbetet, åtgärda dem så långt det är möjligt och bedöma kvarvarande risker. Undersökningen och riskbedömningen ska hållas uppdaterad och revideras vid väsentliga förändringar. Arbetsgivaren ska dokumentera riskbedömningen skriftligt.

I bedömningen ska man beakta bland annat olycksrisker, fysisk och psykisk belastning, kemiska och fysikaliska exponeringar, arbetslokaler och arbetsutrustning samt arbetstagarens personliga förutsättningar, såsom ålder, erfarenhet och språkkunskaper.

Riskbedömningens fem steg

1. Avgränsa objektet: vilket arbete, vilken arbetsplats eller vilket arbetsmoment bedöms och vem utför det.
2. Identifiera riskerna område för område: buller, belysning, vibrationer, arbetsställningar, kemikalier, elarbeten, heta arbeten, maskiner, intern transport, psykosocial belastning.
3. Bedöm sannolikheten för varje risk och konsekvensernas allvarlighetsgrad med hjälp av en riskmatris.
4. Besluta om åtgärder: eliminera risken, ersätt, begränsa tekniskt, instruera, använd personlig skyddsutrustning — i denna prioritetsordning.
5. Ange ansvarig person och tidsplan, dokumentera och följ upp åtgärderna på utsatt datum.

Riskmatrisen i praktiken

Risknivån bestäms genom att kombinera händelsens sannolikhet (osannolik / möjlig / trolig) med konsekvensernas allvar (ringa / kännbara / allvarliga). Resultatet delas vanligtvis in i fem nivåer: försumbar, låg, måttlig, betydande och oacceptabel risk.

• Försumbar och låg: kräver inte nödvändigtvis åtgärder omedelbart, men situationen bevakas.
• Måttlig: åtgärder planeras och genomförs inom en fastställd tidsram.
• Betydande: arbetet påbörjas eller fortsätter inte förrän risken har reducerats.
• Oacceptabel: arbetet avbryts omedelbart tills risken har eliminerats helt.

Typiska misstag

• Bedömningen görs en gång och glöms bort — uppdatera minst årligen och alltid vid förändringar.
• Som enda åtgärd anges personlig skyddsutrustning, trots att faran kunde elimineras eller byggas bort tekniskt.
• Arbetstagarna involveras inte, vilket gör att vardagens verkliga risker förbises.
• Ingen ansvarig person eller tidsfrist sätts för åtgärderna, vilket leder till att inget blir gjort.