TryggPapper
Alla guider

Arbetsmiljöplan: när krävs den och vad ska den innehålla

9 min lästidUppdaterad 2026

En arbetsmiljöplan (AMP) är det centrala dokument som beskriver hur arbetet på en bygg- eller anläggningsarbetsplats ska utföras säkert: vilka risker som finns, hur de ska förebyggas, vem som ansvarar för vad och hur nödsituationer hanteras. Den skiljer sig från en generell riskbedömning och från företagets interna arbetsmiljöpolicy. Denna guide förklarar när planen krävs och vad den ska innehålla.

Innehållsförteckning

Vad är en arbetsmiljöplan

Arbetsmiljöplanen besvarar frågan ”hur ska detta arbete genomföras på ett säkert sätt i praktiken”. Medan riskbedömningen identifierar och värderar risker, beskriver arbetsmiljöplanen det konkreta genomförandet: arbetsmomentens ordningsföljd, metoder, maskiner, skyddsanordningar, ansvarsfördelning och åtgärder vid nödsituationer.

  • Riskbedömning: vilka risker finns i arbetet och hur allvarliga är de.
  • Arbetsmiljöplan (AMP): hur byggprojektet konkret genomförs så att riskerna hanteras och samordnas.
  • Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM): hur företaget långsiktigt styr och utvecklar sin arbetsmiljö.

När krävs en arbetsmiljöplan

Det tydligaste lagkravet gäller byggnads- och anläggningsarbete (AFS 2023:3 och AML 3 kap. 7 a–f §). Byggherren ska se till att en skriftlig arbetsmiljöplan upprättas innan byggarbetsplatsen etableras. Planen tas fram under projekteringen av BAS-P och anpassas och hålls aktuell under byggskedet av BAS-U.

  • Byggarbetsplatser: en arbetsmiljöplan ska alltid finnas om arbetet omfattar särskilda risker (t.ex. fallrisk över 2 meter, rasrisk vid schaktning, tunga elementlyft, arbete nära spår eller högspänning, asbestsanering).
  • Förhandsanmälan: planen ska också alltid upprättas om arbetet kräver förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket (mer än 30 arbetsdagar och mer än 20 personer samtidigt, eller mer än 500 persondagar).
  • Gemensam arbetsplats: när flera entreprenörer är verksamma på samma plats måste gemensamma risker och samordning regleras skriftligt.
  • Enskilda riskfyllda moment: för underentreprenörer krävs ofta en specifik arbetsberedning eller säkerhetsinstruktion för moment som heta arbeten, rivning eller kranlyft.

Även vid mindre projekt kräver beställare eller huvudentreprenör ofta en godkänd arbetsmiljöplan eller skriftlig arbetsberedning i avtalet innan arbetet får starta. En genomarbetad plan är därför en direkt förutsättning för att få etablera sig på bygget.

Vad ska planen innehålla

  1. Projektuppgifter: projektets namn, adress, tidplan, byggherre, BAS-P och BAS-U.
  2. Ansvariga personer: platsledning, skyddsombud, montageledare och kontaktpersoner med telefonnummer.
  3. Beskrivning av arbetet: arbetsmomentens etapper, metoder samt maskiner och fordon som ska användas.
  4. Identifierade särskilda risker för varje moment samt konkreta skyddsåtgärder.
  5. Skyddsanordningar och avspärrningar: kollektiva fallskydd, tillträdesleder, skyddsräcken, ställningar och varningsskyltning.
  6. Krav på personlig skyddsutrustning och behörigheter (t.ex. ID06-kort, certifikat Heta arbeten, liftkort, ställningsutbildning).
  7. Nödlägesberedskap: larmrutiner, återsamlingsplats, placering av första hjälpen och brandredskap, vägbeskrivning för räddningstjänst.
  8. Information och introduktion: hur arbetsplatsintroduktion ska genomföras för alla som beträder arbetsplatsen.
  9. Datum, godkännande och underskrift samt uppgift om när planen ska revideras.

Momentspecifika säkerhetsplaner vid särskilda risker

Vissa arbetsmoment medför så allvarliga risker att de kräver en fördjupad arbetsberedning eller specifik plan utöver den allmänna arbetsmiljöplanen:

  • Lyftarbete med kran eller mobilkran: lyftplan med angivande av laster, lyftredskap, uppställningsplats och avspärrning.
  • Rivningsarbete: rivningsplan med hänsyn till bärighet, rasrisk och miljöfarligt avfall (t.ex. asbest och PCB).
  • Heta arbeten: tillståndsblankett för heta arbeten, brandvakt, släckutrustning och efterbevakning.
  • Schaktarbete: schaktsäkerhetsplan med släntlutning, spontning, ledningsanvisning och rasskydd.
  • Ställnings- och takarbete: montageplan, användningskontroll och skriftlig plan för fallskydd.
  • Slutna utrymmen och cisterner: ventilation, syre- och gasmätning samt ständig övervakning utanför utrymmet.

Vanliga fel och brister

  • Planen kopieras rakt av från ett tidigare projekt utan anpassning till den aktuella arbetsplatsen — detta underkänns direkt vid inspektion.
  • Planen upprättas först efter att arbetet påbörjats, vilket motverkar hela syftet med förebyggande planering.
  • Risker listas utan konkreta åtgärder, eller så anges enbart personlig skyddsutrustning istället för kollektivt skydd.
  • Ansvariga personer och kontaktuppgifter saknas eller är inaktuella.
  • Planen gås inte igenom med medarbetarna och underentreprenörerna på plats utan blir en hyllvärmare på kontoret.
  • Förutsättningarna på bygget ändras, men planen revideras inte under arbetets gång.

Så hålls planen aktuell

  1. Gå igenom planen och riskerna med alla arbetstagare vid arbetsplatsintroduktionen och dokumentera detta skriftligt.
  2. Uppdatera planen omedelbart när arbetsmetoder, maskiner, konstruktioner eller underentreprenörer ändras.
  3. Följ upp planen regelbundet vid skyddsronder och notera avvikelser och åtgärder.
  4. Håll planen lättillgänglig på arbetsplatsen, både digitalt och utskriven på platskontoret.
  5. Arkivera planen och skyddsrondsprotokollen efter att projektet slutförts som en del av slutdokumentationen.

Skapa detta dokument på 10 minuter

Fyll i det guidade formuläret och få en färdig PDF direkt — skriv ut eller skicka vidare.

14 dagar gratis — 0 kr idag, avsluta när som helst innan debitering.

  • 389 kr/mån alla dokument, efter provperioden
  • 3 290 kr/år alla dokument, mest förmånligt
  • 99 kr enstaka PDF (engångsköp)

Priser exklusive moms.

Är du osäker på om detta passar dig? Fråga oss först — vi svarar själva, ingen chattbot.

Vanliga frågor

Är en arbetsmiljöplan obligatorisk enligt lag?

Vid byggnads- och anläggningsarbete är den obligatorisk om arbetet kräver förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket eller om arbetet innefattar någon av de särskilda risker som listas i AFS 2023:3 (såsom fallrisk, schaktning, heta arbeten eller tunga lyft).

Vad är skillnaden mellan en arbetsmiljöplan och en riskbedömning?

Riskbedömningen undersöker och graderar riskerna. Arbetsmiljöplanen är det operativa styrdokumentet för ett specifikt projekt som samordnar alla aktörer och beskriver exakt hur arbetet ska genomföras säkert i varje moment.

Vem ansvarar för att upprätta arbetsmiljöplanen?

Byggherren har huvudansvaret för att se till att den tas fram. Under projekteringsskedet tas den fram av BAS-P (byggarbetsmiljösamordnare för projektering). Under byggskedet övertas och anpassas den av BAS-U (byggarbetsmiljösamordnare för utförande).

Hur omfattande måste en arbetsmiljöplan vara?

Lagen kräver inte ett visst sidantal, utan att innehållet är relevant och anpassat till projektets verkliga risker. Vid mindre och enklare arbeten kan planen vara på några sidor, medan ett stort flerentreprenörsbygge kräver en mer omfattande plan.

När måste arbetsmiljöplanen uppdateras?

Planen är ett levande dokument och ska revideras så snart förutsättningarna ändras — exempelvis vid byte av arbetsmetod, ändrade tidplaner, nya underentreprenörer eller efter inträffade tillbud.

Källor

Guiden är av allmän karaktär och ersätter inte officiell lagtolkning eller expertbedömning.

Övriga guider

Läs mer om ämnet